Studien är en första utforskande studie kring kognitiv beteendeterapi isjälvhjälpsformat vid förlossningsrädsla. Studien undersöker ävensambanden mellan förlossningsrädsla och katastroftankar respektiveundvikande. 15 förlossningsrädda kvinnor rekryterades viaspecialistmödravården. Kvinnorna randomiserades till antingenbehandlingsgrupp som erhöll KBT i självhjälpsformat samt sedvanligbehandling eller kontrollgrupp som erhöll Sedvanlig behandling.Kvinnorna uppvisade höga nivåer av förlossningsrädsla,katastroftankar kring förlossningssmärta och ångest. Resultaten visaratt katastroftankar kring förlossningssmärta respektive undvikande iform av vilja till kejsarsnitt har ett samband med förlossningsrädsla.Effekterna av självhjälpsbehandlingen var svåra att utvärdera dådeltagarantalet var lågt och få deltagare fullföljde behandlingen.Varken behandlingsgrupp eller kontrollgrupp uppvisade tydligaförändringar mellan för- och eftermätning.

Depression och arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett betydande folkhälsoproblem i Sverige och detta är en utmaning för primärvården idag. Denna uppsats är ett kunskapsbidrag till forskningsprojektet REGASSA som syftar till att utveckla och utöka behandlingsalternativen för individer med mild till måttlig depression samt arbetsrelaterad psykisk ohälsa inom primärvård. En 12 veckor lång individanpassad och behandlarstödd internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) jämfördes med Sedvanlig behandling. Behandlingseffekter undersöktes vid både eftermätning och uppföljningsmätning 12 månader efter påbörjad behandling. iKBT bestod av ett stort antal textbaserade moduler anpassade för olika typer av psykisk ohälsa.

Bakgrund: AD/HD innebär en funktionsnedsättning med kärnsymptom som ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Personer med AD/HD har också ofta problem med känsloreglering. Intensiv dynamisk korttidsterapi (ISTDP) syftar till att hjälpa patienter till ökad förmåga att uppleva komplexa känslor genom att medvetandegöra dem. Terapiformens utgångspunkt är att många patienters problem skapas av känslomässigt undvikande och den betonar värdet av upplevelse av känslor i terapirummet.Studien syftade till att undersöka effekten av ISTDP på symtomen hos patienter med AD/HD som ett komplement till sedvanlig medicinbehandling. Frågan var om behandling riktad mot känsloreglering påverkar den globala symptombilden för personer med AD/HD.Metod: Studien är en naturalistisk pilotstudie med sex patienter som fick 10 sessioners behandling med ISTDP.

Kränkande behandling är ett utbrett problem både i förskolan och i samhället som stort och det finns en mycket begränsad mängd forskning kring kränkande behandling i förskolan. I Skollagen (SFS 2010:800) finns tydligt fastslaget att arbete mot och förebyggande av kränkande behandling ska genomföras redan i förskolan men trots detta ter det sig som att det finns en förvirring bland förskollärare rörande vad kränkande behandling är. Syftet med denna undersökning är att utreda vilka uppfattningar förskollärare har om begreppet kränkande behandling och hur de uppfattar att kränkande behandling kan yttra sig. Kvalitativa intervjuer med tre förskollärare på tre olika förskolor inom en kommun har använts som metod för att nå undersökningens syftet, varefter jämförelse gjorts med Skollagen (SFS 2010:800). Resultatet visar att det finns behov av ytterligare kunskap hos förskollärare kring kränkande behandling.

Bakgrund och syfte: Animal-Assisted Therapy (AAT) står för en direkt och målinriktad intervention där hunden stimulerar till en fysisk, social, emotionell och/eller kognitiv funktionsutveckling hos patienten. Det är en dokumenterad och utvärderad process i USA som används av många professioner. Syftet med studien är att undersöka vad hunden kan tillföra den sjukgymnastiska rehabiliteringen i Sverige. Metod: En enkät med öppna frågor skickades ut till två sjukgymnaster, en rekreationsterapeut och en omsorgspedagog för att undersöka hur de använder hunden i aktivitet med rehabilitering av patienter. Resultat: Inom AAT brukas hunden främst som en motivations höjande faktor inom geriatrik, barnhabilitering, neurologiska sjukdomar samt vid traumatiska hjärnskador.

Smärta är ett vanligt förekommande symtom hos de patienter sjuksköterskan vårdar. Att lindra smärtupplevelsen är en av sjuksköterskans huvuduppgifter. Utöver Sedvanlig behandling mot smärta finns komplementära metoder sjuksköterskan kan använda sig av. Taktil massage, en form av mjukmassage, är en metod som kan användas för att lindra smärta. Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa vid vilka olika smärttillstånd sjuksköterskan kan använda taktil massage som en omvårdnadsåtgärd vid smärta.

I denna litteraturstudie granskades 4 vetenskapliga artiklar med syfte att undersöka patienters upplevelser av hyperbar oxygenbehandling (HBO behandling) för att lyfta fram vad man som omvårdnadspersonal bör ha i åtanke inför initiala behandlingar. HBO behandling är en behandlingsmetod där koncentrerad oxygen administreras till patienter. Behandling med HBO får ofta pågå under längre tid för att uppnå läkande effekter i exempelvis fall av hypoxiska svårläkta sår. Ett av de initiala problem som kan ge obehagskänslor är att behandlingen tar plats i tryckkammare, vilket för många är en främmande miljö. Flertalet patienter har av denna anledning valt att avstå ifrån behandling.

Studiens syfte var att undersöka hur kön och sysselsättning påverkarpatienters psykiska mående samt förbättring efter genomförd kognitivbeteendeterapeutisk eller psykodynamisk behandling. N = 1620 deltog iundersökningen (369 män och 1251 kvinnor). Patienternas mående mättmed skalorna Clinical Outcomes in Routine Evaluation ? OutcomeMeasure (CORE-OM) och Symptom Checklist-90 (SCL-90) analyseradesföre och efter behandling. Sysselsättning hade en liten påverkan påmåendet innan behandling.

Föreliggande effektivitetsstudie med individuell KBT-behandling för 17 diagnostiserade socialfobipatienter genomfördes på två allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningar under en period av 18 månader. Syftet med studien är att utvärdera effekten av en KBT-behandling. Alla patienter uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Patienterna erbjöds en behandling med upp till 14 sessioner plus möjlighet till tre uppföljningssamtal. KBT-behandlingen har varit tidseffektiv och deltagarna har framfört positiva synpunkter om samarbetet med terapeuten och de uppnådda målsättningarna i behandlingen. Resultaten visar statistiskt signifikanta förbättringar i samtliga använda mått; BAI, BDI, SPS, LSAS, SIAS. Resultaten visar också måttlig effektstorlek..

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om behandling av alkoholmissbruk, ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna har lydit: Hur kan behandling av alkoholmissbruk se ut ur ett genusperspektiv och för vilka passar enkönad respektive samkönad behandling? För att få svar på detta har en kvalitativ semi-semistrukturerad intervjumetod valts. De personer som har intervjuats är en man och en kvinna som arbetar på ett behandlingshem för både män och kvinnor med kognitiv inriktning samt en man och en kvinna som har genomgått behandling på behandlingshem med inriktning mot 12-stegsmodellen som har både män och kvinnor inskrivna. Resultatet har visat att vissa klienter passar bättre inom enkönad behandling än inom samkönad, vilket ofta beror på klientens tidigare erfarenheter och attityder genemot det andra könet.

Följsamhet till bromsmediciner mot HIV är viktig då allt fler patienter i världen ges behandling och dålig följsamhet till mediciner har visat ge resistensutveckling. Syftet med denna studie var att få förståelse för varför patienter på Huddinges HIV-mottagning avbryter sin behandling. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer gjordes med sju patienter som på eget eller läkarens initiativ avbrutit behandling. En induktiv tematisk analys av data visade att patienternas uppfattning om de viktigaste orsakerna till avbrottet från behandling var fysiska biverkningar, tabletternas negativa inverkan på vardagen och läkarens inflytande. Resultaten får stöd i tidigare forskning kring följsamhet till bromsmediciner.

Otillräckligt behandlad postoperativ smärta är ett problem som sjuksköterskor i allmänhet kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete och som åsamkar patienten både fysiska och emotionella kval. Musik, med tusenåriga traditioner som läkande, har länge varit en bortglömd intervention då sjukvården under lång tid varit strikt biomedicinskt inriktad. Syftet var att belysa musikens inverkan som omvårdnadsåtgärd i samband med postoperativ smärta, ur ett patientperspektiv. Metoden bestod av en litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar har analyserats och ligger som grund till resultatet. Analysen av artiklarna har lett fram till tre olika kategorier; Lindrad smärtupplevelse, lindrad upplevelse av känslomässigt lidande och underlättad mobilisering.

Undersökningar visar att mellan 10 och 50 % av befolkningen lider av sömnproblem, beroende på hur man räknar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandling mot insomni, som är den vanligaste typen av sömnproblem. KBT-baserad självhjälp blir allt vanligare, och har visat sig fungera mot insomni i tidigare studier. Studiens syfte var att undersöka om en KBT-baserad självhjälpsbok, tillgänglig i handeln, fungerar som behandling mot insomni. De 74 deltagarna i studien randomiserades till tre grupper: behandling med telefonstöd, behandling utan telefonstöd och kontrollgrupp på väntelista.

Otillräckligt behandlad postoperativ smärta är ett problem som sjuksköterskor i allmänhet kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete och som åsamkar patienten både fysiska och emotionella kval. Musik, med tusenåriga traditioner som läkande, har länge varit en bortglömd intervention då sjukvården under lång tid varit strikt biomedicinskt inriktad. Syftet var att belysa musikens inverkan som omvårdnadsåtgärd i samband med postoperativ smärta, ur ett patientperspektiv. Metoden bestod av en litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar har analyserats och ligger som grund till resultatet. Analysen av artiklarna har lett fram till tre olika kategorier; Lindrad smärtupplevelse, lindrad upplevelse av känslomässigt lidande och underlättad mobilisering.

Syftet är att undersöka och beskriva hur arbetet mot kränkande behandling och mobbning i grundskolan ser ut och hur verksamma pedagoger och ledning upplever arbetet med likabehandlingsplaner och den metod de använder..